Ibland

Vad får i detta fall mig att svika min magkänsla?

Då och då får man en känsla (tecken, minnen ja kalla det vad ni vill), hur som helst så går jag mot den titt som sätt. Vad får mig att agera så? Kanske är det en vilja som tar över och resulterar i avvikelsen eller så kanske det är tvivel som gör att magkänslan får mindre kraft. Vem vet?

Svik inte magkänslan är det jag dragit som slutsats. Det är en naturlig funktion som är ämnad att leda oss, så som djurens instinkter åt rätt håll. Måste se till att sluta avvika och följa vägen som jag är ämnad att gå. Inga frågetecken i det fallet. Har jag bara orken att fullfölja det, vart fan hittar jag ny motivation för att tända elden och få igång motorn igen, det är nästa nöt att knäcka.

Meditation, lugn och en stunds vila. (utan distraherande moment)

Svaren kommer om dom inte redan är uppenbara, bara jag följer min väg utan att stanna så blir motivationen och magkänslan drivande och tydliga, återstår att se huruvida bekvämlighet eller byråkrati ska bli ett hinder eller om det finns ork kvar att lägga i nästa växel och dra igång lite ordentlig fart i maskineriet.

YEYE!!

Take care all of you out there…