Vad motiverar till skygglapparna?

Hur kommer det sig att så många väljer att blunda för uppenbara fel i det vardagliga livet?
Vad motiverar till skygglapparna, helt obegripligt för mig. Jag vill veta hur resonemanget går, om det finns någon logik i det eller ifall rädsla eller bekvämlighet kan vara stöttepelaren för naiviteten och låtsasblindheten.

Är det verkligen så svårt att se utanför sin egna relativt begränsade kunskapsdatabas, vad hindrar så många medborgare att våga öppna för andra och lära av varandra.  Vad är det som är så jävla knepigt med att yttra en åsikt som inte är direkt kopierad ur en tidningsartikel eller citerat från nyhetsmorgon?

Kan det inte kanske t o  m vara lite intressant att pröva tänka lite själv och formulera egna ideér yttre egna (genomtänkta) åsikter, tankar.
Teorier! Ja i allra högsta grad, det är ju precis vad vi går runt och bär på (ÄVEN DET VI LÄRT OSS GENOM METRO ELLER DN) skillnaden är att det är deras teorier.

Ni som känner er påhoppade eller på nåt sätt aningen störda av den här texten, känn er fria att uttrycka era åsikter och kommentera, klaga på inlägget eller kom med upplysning om ni känner för det.
Det är varmt välkommet!

Har du verkligen råd med det (del 2)

Sommarlov för en student betyder oftast SOMMARJOBB, vilket är precis vad jag ägnar semestern åt.
Så den här delen startar med arbetarna och våra plånböcker, jag kan inte tala för alla arbetare jag utgår ifrån egna erfarenheter.
Först ska jag tillägga att det inte är första gången i mitt liv som jag arbetar, jag har arbetat på många olika arbetsplatser och inom olika yrkesgrupper (arbeten). Plånboken är inte mycket annorlunda idag än för 3 månader sedan, så gott som tom och räkningarna tornar upp som om det vore parningssäsong. Trots det att jag numera har en lön och en som dessutom är mer i form av kapital (stålar) verkar det inte gå att spara sig rik, bygga en pengarhög eller vad ni vill kalla det. Det har dykt upp nya utgifter och det är precis lagom för att täcka upp glappet/tillskottet som jag nu har.
Allting har plötsligt börja kosta mer och oftare, det är inte ett nytt fenomen utan något som jag erfarit tidigare då jag arbetade. Ca 10% av det jag jobbar ihop blir över till annat än räkningar, dagligvaror, hygienartiklar osv... Av de 10% som blir över ska cigaretter, nöjen och mitt framtidssparande komma ifrån. -DET ÄR ETT EVIGHETSPROJEKT jag har satt mig i en evighetsmaskin, det är nog de flesta arbetares  vardag.
Jobba, skynda sig att uträtta ärenden, avbetalningar, sova, äta, betala lite mer, se en film och så börjar det om igen...

Pension är ett begrepp som jag knappast tar i med tång, min personliga tanke när det kommer till pensionsfrågor = Avskaffad innan jag hinner nå den åldern! fast det är ju bara vad jag tror, det kan ju visa sig felaktigt och alla skatteintäkter kanske räcker till min generation också men i min värld är det föga troligt.
Så min arbetarplånbok skulle jag sammanfatta som en nödvändighet eftersom jag inte skulle kunna försörja mig utan den och förhoppningsvis gör jag en om än liten skillnad i samhället genom att betala in lite pengar till statskassan och hålla tummarna för att de går till rätt ändamål, för det är det jag har makt att göra (hoppas på att skattepengarna verkligen gör någon nytta i vårt avlånga land).

Slutligen vill jag uppmana alla som röstar, betalar skatt, läser tidningen osv... -KOLLA UPP VAD ERA RESPEKTIVE POLITISKA FRONTFIGURER/PARTIMEDLEMMAR/FÖRTROENDEVALDA ANVÄNDER ERA (FÖR MÅNGA INTJÄNADE GENOM HÅRT ARBETE OCH SVETT) SKATTEPENGAR OCH STÄLL ER FRÅGAN.

-HAR NI VERKLIGEN RÅD MED DET?