torsdag 23 juli 2009

Jobbhysterin!

Vad är problemet? Varför detta eviga tjat om arbetsmarknaden och jobben, vad driver på hysterin egentligen? Politiken, familjen, kultur/tradition eller vad?

-Innan jag går vidare så vill jag bara göra klart att jag är fullt medveten om vikten i att kunna försörja sig/sin familj osv.. Och att dom flesta gör det genom arbete, det är inte det jag ifrågasätter.

Det jag är trött på är tjatet, nyfikenheten och gnället som uppstår i så gott som alla sociala sammanhang.
Antingen är det för mycket jobb, för lite jobb, inget jobb, tråkigt jobb, 2 jobb, långt till jobbet....... Ja ni förstår säkert vad jag menar. Och allt för ofta är det helt ointressant och totalt irrelevant att diskutera och ändå envisas alla med jobbsnacket.
Det är en sak om det är vänner emellan som verkligen bryr sig och är på riktigt intresserade men måste precis varenda jävel dra samma sak hela tiden?
Vad är det som är så intressant? Känner ni igen den här?
-Hej namn!
-Tja namn 2!
-Vad gör du?????
-?
-VAD GÖR DU? Vem är du jag fick just höra ditt namn, känner vi varandra? Varför ska jag dra en lång historia om vad fan jag gör, kommer du lägga det på minnet och tänka på det då och då eller vad? För du en logg över vad folk gör? Vill du göra samma sak kanske? Vad är det som är så viktigt med vad jag GÖR och om det inte är det varför vill du veta? Vad är det för fel på att hålla käften ibland? Och varför skulle jag vara intresserad av vad du gör, har du nåt att erbjuda för jag ligger inte vaken om natten och undrar vad folk jobbar med eller inte, totalt ointressant.
Det lustiga är att dom som är nöjda med sina jobb tjatar inte om det. Så gott som alla jobb diskussioner leds av folk som är missnöjda på nåt sätt, överdrivet nyfikna eller arbetslösa.
Jag säger HYCKLARE!!!!!!!! Vad det egentligen handlar om är avundsjuka, rädsla eller dålig fantasi. Jag menar finns det inget annat att snacka om?
Det många försöker göra är att sätta folk i ett fack, bedöma andra fort för att veta hur dom ska gå vidare med kontakten eller bara på ren rutin.
Sen börjar det, arbetslösa som har svårt att hitta jobb eller tycker det är jobbigt med kraven från af.... Och jag förstår att det är jobbigt att söka jobb, skriva CV femtielva ggr osv, jag har varit jobbsökande/arbetslös gått igenom hela cirkusen med söktajobblista, jobbsökarkurserna, a-kassan och hela helvetet så jag vet. Allt ordbajseri (socialkompetens, arbetsmarknadens förfogande mm.) och krav på sökande som dom så fint skriver i platsannonserna.
Ex tagna ur annonser ....flexibel, social och tycka det är roligt att byta miljöer och arbetskamrater. Du måste kunna vara flexibel med tider och kunna jobba dag, kväll, helg och natt. -Du ska vara arbetsför och inte ha någonting emot att ta i lite extra. -Som person är du social och glad samt har en positiv inställning till arbete!
Vem fan är så sugen på att jobba extra på lager?
Men det är ändå inte anledning att klaga för sen när folk väl börjar jobba så startar gnället redan på busshållplatsen på väg till det där arbetet som dom jagat så intensivt. Då är det en annan visa, antingen den låga lönen, resvägen eller nåt annat som är skit, kanske arbetskamraterna. Och trots allt snack om jobb så råder ett osunt förhållande till arbete hos många som leder till utbrändhet pga av för mycket jobb eller fel jobb. Senaste nytt i "arbetslivet" är nåt som kallas för "Boreout" (Boreout=uttråkad) och drabbar tydligen 30% av de som jobbar, största delen är kontorsanställda.
Slående tidningsrubriker skriver -Trött på ditt jobb? – Så överlever du och Jobbtrött? – Så tar du dig ur trötthetsfällan. Förklaring på fenomenet: ...Boreout är namnet på den nya åkomma som drabbar kontorsanställda och sprider sig som en löpeld i arbetslivet. En person som lider av boreoutsyndromet är understimulerad och likgiltig inför sitt arbete. Som tur är så finns det en väg ur boreoutfällan.... Sen förklarar ett par schweiziska forskare hur det botas och man kan göra ett test bestående av några puckade frågor för att se om man lider av åkomman.
Slutsatsen måste bli att det knappast gör nån nytta att prata jobb hela tiden med allt och alla, det är uppenbart att det mesta är rent skitsnack som inte leder nån som helst vart och gör inte många glada.

Jag vill avsluta med en fråga. Det är ingen kuggfråga så svara ärligt och tänk efter, jag gör en undersökning.
För att det ska bli bra vill jag att ni bläddrar genom telefonboken och går igenom om det behövs.

Frågan: Vet du vad hälften 50% eller mer av din bekantskapskrets jobbar med? (Det inkluderar även kusiner, skolkamrater och kompisar du inte har daglig kontakt med men finns i telefonboken)

Inga kommentarer: